I'm so tired I could sleep on a clothesline

Detta ursprungligen londonesiska uttryck kan te sig svårbegripligt för den utan inblick i det tidiga nittonhundratalets brittiska samhälle. I Londons east end levde under denna tid de särskilt fattiga, så som prostituerade och sjömän med träben. Inte sällan var dessa två samhällsgrupper så barskrapade att de inte hade någon fast bostad utan var tvungna att driva runt och sova varhelst de kunde. Ett alternativ, om man hade en penny på sig, var att gå till en lokal där man satte sig ned på en bänk, flera personer i rad, för att sova. Vad som höll de sittsovande personerna upprätt var ett klädstreck, fastbundet vid en punkt på vardera sida av de sovande. När tiden för väckning var inne, knöt helt sonika den som ägde etablissemanget upp en av knutarna som höll klädstrecket på plats och lät de slumrande falla till golvet.