Frasses

Frasses är en norrländsk hamburgerkedja utan några större ambitioner. Urfrasses låg på Storgatan i Luleå, strax nedanför kyrkan och inte allt för långt från Hermelinsskolan. Där serverades på sjuttiotalet skrovmålen i plåtlådor. Extra dressing fanns bara en sort, och absolut inte i små knapsu plastburkar.

Trots att hamburgerkedjan funnits sedan 1975 finns det bara en handfull Frasses i södra Sverige. Det kanske inte ser så bra ut ur ett strikt business-perspektiv, särskilt om man jämför med andra norrländska hamburgerkedjor som Max och *rysning* Bastard Burgers, vars expansion över världen förefaller ohejdbar. Men Frasses är vinnare enligt andra parametrar.

Den sopiga designen på logotyp och andra grafiska detaljer i kombination det mediokra utbudet av mat har till exempel något rustikt norrländskt över sig. Ska du ha fusionjambalayadipp till din teriakyfilé-burgare, ja då kan du dra åt helvete in på Max eller *plågat stön* Bastard Burgers. På Frasses är den senast anammade såsteknologin gurkmajo och det dyraste pålägget rå lök. Frasses har inte heller uppmuntrat alla sina kunder och anställda att rösta på en borgerlig regering i ett riksdagsval, som Max gjorde 2014.

För att tala klarspråk är Frasses inget för storfräsare. Således är det rimligt att påstå att Frasses de facto är den enda norrländska hamburgerkedjan. Men för all del, om du är i södra Sverige kan du gnugga axel med Liam och Edith på Max på Medborgarplatsen, eller skymta Katarina Frostensson när hon betalar femti spänn för en refill på sin cola light på *kväljer våldsamt* Bastard Burgers på Götgatan. Eller så gör du som folk och tar tunnelbanan till Odenplan och klämmer en parisare och hejar glatt på en riktig svensk hjälte, Staffan Olsson, när han är på väg till McLarens för att dricka stor stark med sina grabbpolare. Eller varför inte ta bussen till Frasses i Gottsunda centrum och käka en Originalmeny med Sherzad och Amina? Det är du väl inte för fin för, ditt jävla Bastard Burger-svin?