Uppland
Sveriges Washington. Här samlas den politiska makten - det vill säga tillresta fascistiska skånska grisbönder och Thatcher-nostalgiska liberaler från Täby som av rördhet snyftandes ser tillbaka på fornstora dagars massavrättningar på latinamerikanska fotbollsarenor. Att Uppland är Sveriges politiska centrum märks inte minst på alla de runstenar och historiska lämningar som vittnar om den tusenåriga demokratiska och fredsälskande historia som förtryckta kommentarfältherrar sammanbitet beskyddar mot feministisk och mångkulturalistisk revisionism. I Uppland finns natursköna områden som Roslagens skärgård och Sigh-tunas vacka omnejd där resliga ariska män och rejäla blonda fruntimmer med generöst tilltagna byst vandra hand i hand genom lummiga ekskogar. I Uppsala, Sveriges fjärde stad, är borgerligheten som sig bör fortfarande vid makten - vilket är en anmärkningsvärd skillnad från Sveriges mer förfallna kommuner där hjärntvättade kulturmarxister, uppfyllda av stalinistisk ondska, smider ränker för att lavinartat höja antalet dagismammor och -pappor (!) i den kommunalt drivna barnomsorgen. Nej, i Uppland råder fortfarande den ordning som cementerades under femtiotalets ekonomiska storhetsperiod då husmödrar knaprade anfetamin som vore det Salta katten och husbönderna rökte pipa bakom uppslagna dagblad, även om detaljer har förändrats och amfetaminet bytts mot cafe latte och dagbladen mot sanningssägande bloggar. Och tur är väl det, när den stolt vajande svenska fanan hotas att halas av shiamuslimska HBT-nihilister som törstar efter den utdöende nordiska rasens blod!