Varför Marx hade rätt: Skillnad mellan sidversioner

Från Nissepedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 5: Rad 5:
<b>De tio osanna myterna är:</b>  
<b>De tio osanna myterna är:</b>  


<b>1.</b> Marxismen är ett avslutat kapitel. Den var möjligen relevant förr då det bara fanns fabriker, hungerkravaller, misär etc. I dagens postindustriella, klasslösa och socialt rörliga samhälle är den dock inte längre användbar.  
<b>1.</b> <i>Marxismen är ett avslutat kapitel.</i> Den var möjligen relevant förr då det bara fanns fabriker, hungerkravaller, misär etc. I dagens postindustriella, klasslösa och socialt rörliga samhälle är den dock inte längre användbar.  


<b>2.</b> Marxismen är kanske bra i teorin. Varje gång den omsätts i praktik går det åt helvete och slutat i elände, massmord och tyranni. De som fortsätter tro på marxismen är trögtänkte eller är moraliskt lågt stående.  
<b>2.</b> <i>Marxismen är kanske bra i teorin. </i>Varje gång den omsätts i praktik går det åt helvete och slutat i elände, massmord och tyranni. De som fortsätter tro på marxismen är trögtänkte eller är moraliskt lågt stående.  


<b>3.</b> Marxismen är deterministisk. Marx trodde på järnhårda historiska lagar som inga mänskliga handlingar kan påverka. Det var alltså förutbestämt att feodalismen skulle ge vika för kapitalismen som i sin tur oundvikligen kommer ge vika för socialismen.  
<b>3.</b> <i>Marxismen är deterministisk. </i>Marx trodde på järnhårda historiska lagar som inga mänskliga handlingar kan påverka. Det var alltså förutbestämt att feodalismen skulle ge vika för kapitalismen som i sin tur oundvikligen kommer ge vika för socialismen.  


<b>4.</b> Marxismen är en utopisk dröm. Marx tror på det perfekta samhället utan fattigdom, lidande och elände. Under kommunismen kommer alla konflikter att försvinna. Ingen kommer vara överlägsen och alla kommer leva i harmoni. Marx blåögda framtidsvision speglar en absurd verklighetsuppfattning.  
<b>4.</b><i> Marxismen är en utopisk dröm.</i> Marx tror på det perfekta samhället utan fattigdom, lidande och elände. Under kommunismen kommer alla konflikter att försvinna. Ingen kommer vara överlägsen och alla kommer leva i harmoni. Marx blåögda framtidsvision speglar en absurd verklighetsuppfattning.  


<b>5.</b> Marx reducerar allt till att handla om ekonomi. Detta är typ ekonomisk determinism. Konst, religion, politik, moral etc. betraktas enbart och förenklat som en återspegling av ekonomi och klasskamp. Marx bortser helt från komplexiteten i mänskligt beteende.  
<b>5.</b> <i>Marx reducerar allt till att handla om ekonomi.</i> Detta är typ ekonomisk determinism. Konst, religion, politik, moral etc. betraktas enbart och förenklat som en återspegling av ekonomi och klasskamp. Marx bortser helt från komplexiteten i mänskligt beteende.  


<b>6.</b> Marx var materialist. Han ansåg att materian var det enda som existerade. Han var inte intresserad av våra andliga sidor utan de var bara en återspegling av den materiella världen. Marxismen tömmer mänskligheten på allt värde och reducerar oss till materia, denna andefattiga bild av människor leder sedan till förbrytelser som de bland annat Stalin genomförde.
<b>6.</b><i> Marx var materialist. </i>Han ansåg att materian var det enda som existerade. Han var inte intresserad av våra andliga sidor utan de var bara en återspegling av den materiella världen. Marxismen tömmer mänskligheten på allt värde och reducerar oss till materia, denna andefattiga bild av människor leder sedan till förbrytelser som de bland annat Stalin genomförde.


<b>7.</b> Det finns inget som är så förlegat som marxismens tröttsamma fixering vid klass. Sedan Marx levde har samhället helt förändrats, det finns nästa inte kvar någon arbetarklass. Klass spelar allt mindre roll då den sociala rörligheten ökar. Den revolutionära arbetaren och kapitalisten i hög hatt är marxistiska fantasifasoner.  
<b>7.</b> <i>Det finns inget som är så förlegat som marxismens tröttsamma fixering vid klass.</i> Sedan Marx levde har samhället helt förändrats, det finns nästa inte kvar någon arbetarklass. Klass spelar allt mindre roll då den sociala rörligheten ökar. Den revolutionära arbetaren och kapitalisten i hög hatt är marxistiska fantasifasoner.  


<b>8.</b> Marxisterna förespråkar våldsamma politiska aktioner. De väljer blodiga revolutioner framför hederlig långsam utveckling. En liten grupp kommer göra revolution, ta makten och tvinga på alla sin vilja. Marxism är motsättningen till demokrati. Ändamålet helgar medlen, oavsett hur många som stryker med.
<b>8.</b><i> Marxisterna förespråkar våldsamma politiska aktioner.</i> De väljer blodiga revolutioner framför hederlig långsam utveckling. En liten grupp kommer göra revolution, ta makten och tvinga på alla sin vilja. Marxism är motsättningen till demokrati. Ändamålet helgar medlen, oavsett hur många som stryker med.


<b>9.</b> Inom marxismen tror man på en allsmäktig stat. När socialisterna tagit över har de avskaffat privat egendom, infört ett despotiskt styre och gjort slut på all individuell frihet. Så har det alltid varit, alla böjer sig under det despotiska styret. Den liberala demokratin är inte perfekt men mycket bättre då man åtminstone inte blir inspärrad för att man tycker olika och vågar kritisera den auktoritära regimen.  
<b>9.</b> <i>Inom marxismen tror man på en allsmäktig stat.</i> När socialisterna tagit över har de avskaffat privat egendom, infört ett despotiskt styre och gjort slut på all individuell frihet. Så har det alltid varit, alla böjer sig under det despotiska styret. Den liberala demokratin är inte perfekt men mycket bättre då man åtminstone inte blir inspärrad för att man tycker olika och vågar kritisera den auktoritära regimen.  


<b>10.</b> De senaste fyrtio åren har alla riktigt intressanta radikala rörelser uppstått utanför marxismen. Rörelser som varit aktiva inom feminismen, miljö-frågor, hptq-frågor, frågor om etnicitet och antiglobalisering har tagit över efter den föråldrade klasskampen. Man har lämnat marxismen bakom sig och den har inget att bidra med.
<b>10.</b> <i>De senaste fyrtio åren har alla riktigt intressanta radikala rörelser uppstått utanför marxismen. </i>Rörelser som varit aktiva inom feminismen, miljö-frågor, hptq-frågor, frågor om etnicitet och antiglobalisering har tagit över efter den föråldrade klasskampen. Man har lämnat marxismen bakom sig och den har inget att bidra med.

Nuvarande version från 13 november 2012 kl. 19.03

Varför Marx hade rätt är främst två saker: ett onödigt påstående och en bok av Terry Eagleton. Här skall vi uppehålla oss vid boken. Boken heter Why Marx was right på engelska. Boken är dock utgiven på svenska av Tankekraft Förlag.

I boken avfärdar Eagleton elegant tio olika myter som diverse knäppskallar har kommit på och alltid upprepar om just varför Marx hade fel och är dålig.

De tio osanna myterna är:

1. Marxismen är ett avslutat kapitel. Den var möjligen relevant förr då det bara fanns fabriker, hungerkravaller, misär etc. I dagens postindustriella, klasslösa och socialt rörliga samhälle är den dock inte längre användbar.

2. Marxismen är kanske bra i teorin. Varje gång den omsätts i praktik går det åt helvete och slutat i elände, massmord och tyranni. De som fortsätter tro på marxismen är trögtänkte eller är moraliskt lågt stående.

3. Marxismen är deterministisk. Marx trodde på järnhårda historiska lagar som inga mänskliga handlingar kan påverka. Det var alltså förutbestämt att feodalismen skulle ge vika för kapitalismen som i sin tur oundvikligen kommer ge vika för socialismen.

4. Marxismen är en utopisk dröm. Marx tror på det perfekta samhället utan fattigdom, lidande och elände. Under kommunismen kommer alla konflikter att försvinna. Ingen kommer vara överlägsen och alla kommer leva i harmoni. Marx blåögda framtidsvision speglar en absurd verklighetsuppfattning.

5. Marx reducerar allt till att handla om ekonomi. Detta är typ ekonomisk determinism. Konst, religion, politik, moral etc. betraktas enbart och förenklat som en återspegling av ekonomi och klasskamp. Marx bortser helt från komplexiteten i mänskligt beteende.

6. Marx var materialist. Han ansåg att materian var det enda som existerade. Han var inte intresserad av våra andliga sidor utan de var bara en återspegling av den materiella världen. Marxismen tömmer mänskligheten på allt värde och reducerar oss till materia, denna andefattiga bild av människor leder sedan till förbrytelser som de bland annat Stalin genomförde.

7. Det finns inget som är så förlegat som marxismens tröttsamma fixering vid klass. Sedan Marx levde har samhället helt förändrats, det finns nästa inte kvar någon arbetarklass. Klass spelar allt mindre roll då den sociala rörligheten ökar. Den revolutionära arbetaren och kapitalisten i hög hatt är marxistiska fantasifasoner.

8. Marxisterna förespråkar våldsamma politiska aktioner. De väljer blodiga revolutioner framför hederlig långsam utveckling. En liten grupp kommer göra revolution, ta makten och tvinga på alla sin vilja. Marxism är motsättningen till demokrati. Ändamålet helgar medlen, oavsett hur många som stryker med.

9. Inom marxismen tror man på en allsmäktig stat. När socialisterna tagit över har de avskaffat privat egendom, infört ett despotiskt styre och gjort slut på all individuell frihet. Så har det alltid varit, alla böjer sig under det despotiska styret. Den liberala demokratin är inte perfekt men mycket bättre då man åtminstone inte blir inspärrad för att man tycker olika och vågar kritisera den auktoritära regimen.

10. De senaste fyrtio åren har alla riktigt intressanta radikala rörelser uppstått utanför marxismen. Rörelser som varit aktiva inom feminismen, miljö-frågor, hptq-frågor, frågor om etnicitet och antiglobalisering har tagit över efter den föråldrade klasskampen. Man har lämnat marxismen bakom sig och den har inget att bidra med.