Bitterhet

Bitterhet är en rätt dryg känsla. Om man, för att ta ett slumpmässigt exempel, har suttit på en uteservering i en sydsvensk stad och kuttrat lite med en soft tjej, sen blivit skamsen och besviken när hon drar med din polare, är det inte omöjligt att bitterhet uppstår. Vissa blir bittra på kvinnosläktet vid såna händelser, men rent teoretiskt är det inte omöjligt att man i det här fallet blir bitter på sin polare istället och ba: "Helvete! Han är både snygg, trevlig och spelar i ett band som är mer populärt än mitt och har en massa balla skivor jag vill ha... satan! Jag ska ta de där jävla skivorna han bad mig ta med till distrot i tyskland och slänga i en flod... as!!! Han beter sig fan arrogant... åhhh den jäveln!!!!". Den sortens bitterhet är väldigt barnslig, då ens polare knappast kan hjälpa att den är snygg, trevlig och spelar i ett band som är mer populärt än ditt. I många fall går bitterhet över efter ett tag, men en del personer, särskilt skitgubbar, har lätt för att göra bitterhet till sitt mest framträdande karaktärsdrag. Sådana bittra skitgubbar är rätt roliga på håll, men egentligen djupt tragiska, då bitterhet är en känsla som förhindrar en från att leva i nuet.