Falun: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
På [[medeltiden]] var väl Falun som de flesta andra platser ett gäng bondgårdar och stugor utan enhetligt namn, men när getabocken Kåre bökade omkring i nån jävla myr och kom hem med röd färg på hornen var det ett gäng förslagna [[bönder]] som insåg att det borde finnas koppar nånstans där under och började gräva i jakt på den åtråvärda mineralen. Bönderna kom med tiden att kallas bergsmän och grundade det som kom att bli Stora Kopparberg och gropen bara växte och växte, i likhet med Falun i takt med att det krävdes arbetskraft i gropen. Planering var inget som låg för tiden utan det grävdes lite på måfå och alla gångar gick härs och tvärs genom marken. 600 år efter att brytningen inletts rasade hela skiten in och lämnade groparnas grop efter sig, den Stora Stöten. Nån däruppe, eller därnere eller var fan som helst måste dock ha haft ett gott öga till tidens gruvknegare då raset skedde på S:t Davids dag som var ungefär den enda dagen då man var ledig om man inte tog [[dansk semester]]. Nån lär väl ha skitit på sig av det jävulska dånet, men i övrigt dog eller skadades ingen. Ni tror säkert att S:t David var alla gruvarbetares helgon, men det är S:t Barbara. S:t David är i själva verket Wales skyddshelgon så det var rent ut sagt märkligt att folk var lediga, men i Sverige sammanfaller dagen med Midsommardagen så folk låg väl hemma bakis så det var lika bra att låta dom hållas. | På [[medeltiden]] var väl Falun som de flesta andra platser ett gäng bondgårdar och stugor utan enhetligt namn, men när getabocken Kåre bökade omkring i nån jävla myr och kom hem med röd färg på hornen var det ett gäng förslagna [[bönder]] som insåg att det borde finnas koppar nånstans där under och började gräva i jakt på den åtråvärda mineralen. Bönderna kom med tiden att kallas bergsmän och grundade det som kom att bli Stora Kopparberg och gropen bara växte och växte, i likhet med Falun i takt med att det krävdes arbetskraft i gropen. Planering var inget som låg för tiden utan det grävdes lite på måfå och alla gångar gick härs och tvärs genom marken. 600 år efter att brytningen inletts rasade hela skiten in och lämnade groparnas grop efter sig, den Stora Stöten. Nån däruppe, eller därnere eller var fan som helst måste dock ha haft ett gott öga till tidens gruvknegare då raset skedde på S:t Davids dag som var ungefär den enda dagen då man var ledig om man inte tog [[dansk semester]]. Nån lär väl ha skitit på sig av det jävulska dånet, men i övrigt dog eller skadades ingen. Ni tror säkert att S:t David var alla gruvarbetares helgon, men det är S:t Barbara. S:t David är i själva verket Wales skyddshelgon så det var rent ut sagt märkligt att folk var lediga, men i Sverige sammanfaller dagen med Midsommardagen så folk låg väl hemma bakis så det var lika bra att låta dom hållas. | ||
Malmen fortsatte brytas tills 1992 då Peter Wallenberg ceremoniellt sköt den sista salvan utan att ropa "eld i berget!" då han är en jävla riking och aldrig har gjort ett ärligt handtag i hela sitt liv. Vid den här tiden hade staden växt så mycket att det kändes onödigt att flytta därifrån och man valde att fokusera på kulturell och skolär verksamhet istället. Falun stoltserar med såväl högskola med tillhörande bibliotek som ett flertal gymnasier, en handfull museer och ett lasarett. | Malmen fortsatte brytas tills 1992 då Peter Wallenberg ceremoniellt sköt den sista salvan utan att ropa "eld i berget!" då han är en jävla riking och aldrig har gjort ett ärligt handtag i hela sitt liv, som faktiskt tog slut häromdagen utan att ha visat tecken på bättring på gamla dar. Vid den här tiden hade staden växt så mycket att det kändes onödigt att flytta därifrån och man valde att fokusera på kulturell och skolär verksamhet istället. Falun stoltserar med såväl högskola med tillhörande bibliotek som ett flertal gymnasier, en handfull museer och ett lasarett. Det enda gruvan används till idag är produktion av den extremt klassiska slamfärgen Falu Röd som pryder varje trähus i stan, och vartannat i resten av riket. | ||
=Kultur= | =Kultur= | ||
Falun är den stad som producerar sämst populärkultur i världen, antagligen, då både det rent ut sagt vederväriga bandet Sabaton och en uppsjö av glamrockband med namn som exempelvis Vietcong Pornsurfers finns på dess samvete. | Falun är den stad som producerar sämst populärkultur i världen, antagligen, då både det rent ut sagt vederväriga bandet Sabaton och en uppsjö av glamrockband med namn som exempelvis Vietcong Pornsurfers finns på dess samvete. | ||
[[Kategori: Svea rike]] | =Ekologi= | ||
Falun delas av ortsbefolkningen upp i två sidor, den ljuvliga och den gruvliga. Detta betecknar staden på olika sidor om Faluån där den gruvliga utgör samma sida som gruvan. Bakom denna ordvits döljer sig en smärre ekologisk katastrof där allt odlingsbart räknas otjänligt som människoföda på grund av höga halter av bly och arsenik tack vare gruvan själv och gruvrelaterade industrier, inte minst vitriolverket. Den ljuvliga sidan utgör Falu stadskärna samt rikemanskvarteren Villastaden och annat smått och gott. | |||
[[Kategori: Svea rike]][[Kategori: Vår värld]] | |||
Versionen från 19 januari 2015 kl. 13.34
Falun är Dalarnas näst största stad efter det betydligt ruffigare Borlänge, men är likväl residensstad och nån sorts "huvudstad" i länet. Falun har beskrivits som "en förvuxen medeltidsby där alla går omkring med smuts i ansiktet och är fulla mitt på dan" och den beskrivningen lär vara relativt träffande.
Historia
På medeltiden var väl Falun som de flesta andra platser ett gäng bondgårdar och stugor utan enhetligt namn, men när getabocken Kåre bökade omkring i nån jävla myr och kom hem med röd färg på hornen var det ett gäng förslagna bönder som insåg att det borde finnas koppar nånstans där under och började gräva i jakt på den åtråvärda mineralen. Bönderna kom med tiden att kallas bergsmän och grundade det som kom att bli Stora Kopparberg och gropen bara växte och växte, i likhet med Falun i takt med att det krävdes arbetskraft i gropen. Planering var inget som låg för tiden utan det grävdes lite på måfå och alla gångar gick härs och tvärs genom marken. 600 år efter att brytningen inletts rasade hela skiten in och lämnade groparnas grop efter sig, den Stora Stöten. Nån däruppe, eller därnere eller var fan som helst måste dock ha haft ett gott öga till tidens gruvknegare då raset skedde på S:t Davids dag som var ungefär den enda dagen då man var ledig om man inte tog dansk semester. Nån lär väl ha skitit på sig av det jävulska dånet, men i övrigt dog eller skadades ingen. Ni tror säkert att S:t David var alla gruvarbetares helgon, men det är S:t Barbara. S:t David är i själva verket Wales skyddshelgon så det var rent ut sagt märkligt att folk var lediga, men i Sverige sammanfaller dagen med Midsommardagen så folk låg väl hemma bakis så det var lika bra att låta dom hållas.
Malmen fortsatte brytas tills 1992 då Peter Wallenberg ceremoniellt sköt den sista salvan utan att ropa "eld i berget!" då han är en jävla riking och aldrig har gjort ett ärligt handtag i hela sitt liv, som faktiskt tog slut häromdagen utan att ha visat tecken på bättring på gamla dar. Vid den här tiden hade staden växt så mycket att det kändes onödigt att flytta därifrån och man valde att fokusera på kulturell och skolär verksamhet istället. Falun stoltserar med såväl högskola med tillhörande bibliotek som ett flertal gymnasier, en handfull museer och ett lasarett. Det enda gruvan används till idag är produktion av den extremt klassiska slamfärgen Falu Röd som pryder varje trähus i stan, och vartannat i resten av riket.
Kultur
Falun är den stad som producerar sämst populärkultur i världen, antagligen, då både det rent ut sagt vederväriga bandet Sabaton och en uppsjö av glamrockband med namn som exempelvis Vietcong Pornsurfers finns på dess samvete.
Ekologi
Falun delas av ortsbefolkningen upp i två sidor, den ljuvliga och den gruvliga. Detta betecknar staden på olika sidor om Faluån där den gruvliga utgör samma sida som gruvan. Bakom denna ordvits döljer sig en smärre ekologisk katastrof där allt odlingsbart räknas otjänligt som människoföda på grund av höga halter av bly och arsenik tack vare gruvan själv och gruvrelaterade industrier, inte minst vitriolverket. Den ljuvliga sidan utgör Falu stadskärna samt rikemanskvarteren Villastaden och annat smått och gott.