Sludge: Skillnad mellan sidversioner

Från Nissepedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(4 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Sludge (eng. "sörja," "rötslam," "gyttja" sv. uttal /sludsh/) är en musikstil som karaktäriseras av tunga, svängiga gitarriff, lågt tempo och ofta rå sång, då sådan finns. Ämnen som besjungs är tungt drogmissbruk, ångest och olyckade brottskarriärer, vilket kan kännas lite konstigt eftersom man får leta med ljus och lykta efter en genre med högre koncentration av levnadsglada skämtare och livsnjutare. Weedeaters uppskattade basist [[Dixie Dave Collins]], till exempel, firar på så till den milda grad att det inte är helt ovanligt att en eller annan kroppsextremitet flyger av, men det är priset man får betala för att ha det lite kul med vänner och bekanta tycker han. Är han nån gång arg och man frågar varför säger han att det är vid folks <i>dumb-ass outlook</i> som skon klämmer, men innan man ens har hunnit öppna truten för att trösta Dixie med att det ju finns så mycket i världen att glädjas åt så är det åter full rulle och allt är bra igen. Även den kände diktaren och kulturgeografen  
Sludge (eng. "sörja," "rötslam," "gyttja" sv. uttal /sludsh/) är en musikstil som karaktäriseras av tunga, svängiga gitarriff, lågt tempo och ofta rå sång, då sådan finns. Ämnen som besjungs är tungt drogmissbruk, ångest och olyckade brottskarriärer, vilket kan kännas lite konstigt eftersom man får leta med ljus och lykta efter en genre med högre koncentration av levnadsglada skämtare och livsnjutare. Weedeaters uppskattade basist [[Dixie Dave Collins]], till exempel, firar på så till den milda grad att det inte är helt ovanligt att en eller annan kroppsextremitet flyger av, men det är priset man får betala för att ha det lite kul med vänner och bekanta tycker han. Är han nån gång arg och man frågar varför säger han att det är vid folks <i>dumb-ass outlook</i> som skon klämmer, men innan man ens har hunnit öppna truten för att trösta Dixie med att det ju finns så mycket i världen att glädjas åt så är det åter full rulle och allt är bra igen. Även den kände diktaren och kulturgeografen  
[[Användare Prof. Etienne|Prof. Etienne]] spelade kring millennieskiftet i ett sludgeband tillsammans med höjdhoppare från Göteborg och en fd brittisk premiärminister, tillika krigsbrottsling med utstående öron. Bandet hette Fucking close to water (en hyllning av power violencebandet Sex on the Beach) och splittrades efter debutskivan <i>Snorkling in a pond with lots of turds in it</i>.
[[Användare: Prof. Etienne|Prof. Etienne]] spelade kring millennieskiftet i ett sludgeband tillsammans med en höjdhoppare från Göteborg och en fd brittisk premiärminister tillika krigsbrottsling med utstående öron. Bandet hette Fucking close to water (en hyllning till det japanska power violencebandet Fuck on the Beach) och splittrades efter debutskivan <i>Turd-plugged snorkel</i>.
[[Kategori: Musik]]
[[Kategori: Musik]]
[[Kategori: Hårdrock]]
[[Kategori: Hårdrock]]

Nuvarande version från 15 september 2016 kl. 12.26

Sludge (eng. "sörja," "rötslam," "gyttja" sv. uttal /sludsh/) är en musikstil som karaktäriseras av tunga, svängiga gitarriff, lågt tempo och ofta rå sång, då sådan finns. Ämnen som besjungs är tungt drogmissbruk, ångest och olyckade brottskarriärer, vilket kan kännas lite konstigt eftersom man får leta med ljus och lykta efter en genre med högre koncentration av levnadsglada skämtare och livsnjutare. Weedeaters uppskattade basist Dixie Dave Collins, till exempel, firar på så till den milda grad att det inte är helt ovanligt att en eller annan kroppsextremitet flyger av, men det är priset man får betala för att ha det lite kul med vänner och bekanta tycker han. Är han nån gång arg och man frågar varför säger han att det är vid folks dumb-ass outlook som skon klämmer, men innan man ens har hunnit öppna truten för att trösta Dixie med att det ju finns så mycket i världen att glädjas åt så är det åter full rulle och allt är bra igen. Även den kände diktaren och kulturgeografen Prof. Etienne spelade kring millennieskiftet i ett sludgeband tillsammans med en höjdhoppare från Göteborg och en fd brittisk premiärminister tillika krigsbrottsling med utstående öron. Bandet hette Fucking close to water (en hyllning till det japanska power violencebandet Fuck on the Beach) och splittrades efter debutskivan Turd-plugged snorkel.